Romanen Barabbas fick stort genomslag när den utkom 1950 och sägs vara avgörande för att Pär Lagerkvist året efter tilldelades Nobelpriset i litteratur.

Barabbas handlar om rövaren som döms till döden, men som benådas då Jesus från Nasaret korsfästs i hans ställe. Händelserna på Golgata ger Barabbas ingen ro och han blir en grubblande enstöring. Här gestaltas människans rotlöshet i en värld utan Gud. I en värld där de kristna blir förföljda och korsfästa. Tänk om man inte hittar sin tro eller om tron inte hittar personen den är ämnad för.

Pär Lagerkvist, 1923-1974, debuterade med kortromanen Människor 1912, som han dock inte ville kännas vid senare. Han blev ledamot av Svenska Akademien 1940, filosofie hedersdoktor i Göteborg 1941 och erhöll Nobelpriset i litteratur 1951.